Ärlebo soldattorp 1692 -
Ärlebo var ett soldattorp som tillhörde Sunnerbo Kompani, Smålands kavalleriregemente (1692 - 1798), lätta dragonregemente (1804 - 1821), och Smålands grenadjärbataljon (1824 -1883). Rusthållare var hemmansägarna i Kvarkhult och, under en tid, Roen. När torpet blev soldattorp har vi ingen uppgift om, men det har antagligen byggts för soldater. Torpet har kallats ryttartorp, dragontorp, grenadjärtorp och knektatorp.
I ett av torpsyneprotokollen har vi hittat en beskrivning på husen: Mangården var 15 ¼ aln lång, 6 ¾ aln bred och 2 ¼ aln hög (cirka 9 m lång, 4 m bred och 1,33 m hög). I den fanns en stuga (rum) med förstuga, en liten förstugukammare och en bod. Ladugården hade två lador och fähus. Den var 13 ¾ aln lång, 8 aln bred och 4 aln hög (omkring 8,2 m lång, 4,8 m bred och 2,4 m hög). Taket på ladugården var av halm.
Här finns en jordkällare väster om soldattorpet och kanske en stengrund norr om jordkällaren. Här finns vinbärsbuskar.
År 1692 fanns här troligen en soldat. Det står i dokumenten att No 96 var berustat av Kvarkhult och Roen. De hade dock inte själva råd att hålla soldaten utan fick hjälp av Norra Hyltan i S Unnaryd och Skällandsö Södergård.
Soldatnamn som förekommit här: Skarp (var snickare och den första som vi säkert vet bodde i Ärlebo), Werling, Dahlman, Appelgren (blev sjuk i Stralsund), Kronlund, Appelgren (dog 1789 under ett fälttåg till sjöss), Löfgren, Baddare, Fäldt, Schack, Tor (fick avsked 1828 p.g.a. ”opålitligt uppförande”), Lager.
Periodvis bodde här också inhyses familjer. Om soldaten inte kunde bruka torpet (sköta jorden) fanns också tidvis torpare eller brukare.
Från 1856 valde rotens soldat att inte bo i Ärlebo så en brukarfamilj flyttade nu in på torpet som fortfarande ägdes av rotebönderna. Den första familjen blev inhyses boende. De var medellösa och kunde inte lägga mantal. Ärlebo brukades till gården. Omkring år 1900 omvandlades torpet till lägenhet och köptes av en familj som kom från Dannäs. En sonson bodde kvar i Ärlebo till slutet av 1980-talet.
Om du vill läsa mer om ”Torp och backstugor i Tannåkers socken” kan du låna böckerna på Ljungby bibliotek.
QR-koderna är tryckta och skänkta av PEKUMA AB i Vittaryd.