Tannåker

Färlefåll - 1805

Färlefåll fanns under St. Färle. Färlefåll nämns redan från början i husförhörslängderna. Både Stora och Lilla Färlefåll fanns före 1789. Efter det heter det Färlefåll och Backstugan. Efter 1805 finns inte dessa bostäder längre. Vi har på äldre kartor hittat områden som kallas Färlefåll (där Bokelund i dag ligger) och Stora Färlefåll (mellan L Färle och St Färle) vi vet inte om backstugorna legat på dessa platser, men det är troligt.

De som bodde här var fattiga torpare eller inhysesfolk. De flesta fick bidrag från fattigkassan.

Ägaren till L Färle avsade sig i juni år 1800, att på sina ägor längre hysa familjen som då bodde där och var försatt i armod. Fadern i familjen bad, med tårar i ögonen, sockenstämman om hjälp och misskundsamhet och ägaren av St. Färle lovade hysa familjen det närmaste året. Han ställde dock som villkor att barnen, som nödgades tigga sina bitar och hittills varit otuktade, skulle bättra sig och uppträda med ödmjukhet och tacksamhet. Detta lovade att göra så mycket han förmådde.

Bokelund 1872 -

Backstugan Bokelund ligger under Färle och nämns första gången i husförhörsböckerna då familjen Öster flyttade dit på 1880-talet. På en karta från år 1857 omnämns ett område strax norr om Bokelund som Nybygget. På samma karta kallades området, där Bokelund finns, för Färlefåll.

År 1872 flyttade en f.d. sergeant tillsammans med sin piga till L Färle. Det är troligt att de bodde här i Bokelund. Han var medellös och befriad från mantal. Tanken var att han skulle blivit organist men han slog sig istället på den militära banan. Han åtog sig att vikariera som orgelnist från 1877 och fortsatte sedan som klockare och organist i Tannåkers församling. De flyttade efter tio år till Fridhem.

En f.d. soldat med familj, flyttade sedan hit. De hade ägt gården i L Färle men blev när de flyttade in i Bokelund, inhyses boende. En fattig änka med två söner bodde här 1906 - 1919.  I oktober 1909 begärde hon bidrag till vedbrand. Schelin, som nu ägde L Färle, trodde inte att hon skulle kunna reda sig själv i sin stuga under den kommande vintern och fattigvårdsstyrelsen menade då att hon borde flytta till något av sina barn eller till fattighuset. Änkan bodde emellertid kvar i Bokelund. I oktober 1915 beslutade man att hon skulle få bo kvar i Bokelund, men en lämplig person skulle anställas för att dagligen, mot ersättning, ha nödig  tillsyn till henne. Hon flyttade i november 1919 till Tannåkers ålderdomshem där hon dog.

År 1929 blev smedsänkan Amanda Sandström ägare till Bokelund. Amanda lät sätta in större fönster och lade in trägolv i stugan. Amanda dog i Hånger 1955 och testamenterade sitt hus i Bokelund till Tannåkers församling. Det bildades då en hembygdsförening som tog hand om huset, som flyttades till en nyinköpt tomt i anslutning till skolan och kyrkan i Tannåker.

Om du vill läsa mer om ”Torp och backstugor i Tannåkers socken” kan du låna böckerna på Ljungby bibliotek.

QR-koderna är tryckta och skänkta av PEKUMA AB i Vittaryd.